Organisering som struktur och kultur

Mekanistisk vs. organisk

En process av organisering - ett kontinuum

”Förenklat så bygger mekanistisk styrning på att trycka på knappar och dra i spakar. Det handlar om motivation genom lön, om tydligt definierade ansvarsområden och arbetsuppgifter, om planering och budgetering, och om hierarkisk kommunikation. Något matas in – och något förväntat kommer ut.”

Inom forskningen så benämns ofta det traditionella sättet att organisera verksamhet och människor för en mekanistisk organisering. Begrepp som mekanistisk struktur och styrning förekommer också. För att använda klarspråk så är den mekanistiska organiseringen den som är sprungen ut Taylorismen och industrialismen men en tydlig makthierarki, ofta beskriven som en pyramid där få människor har mycket makt och många människor har mindre makt. Begreppen mekanistisk och organisk organisering myntades av två forskare på mitten av 60-talet, Burns och Stalker, vilka utvecklade teorin om ett mekanistiskt/organiskt kontinuum. Ett kontinuum där ytterligheterna kännetecknas av vissa karakteristika som kan illustreras enligt figuren. Burns och Stalker pekade också ut i vilka kontexter dessa två extremer fungerar bäst. Det mekanistiska systemet är trögrörligt och långsamt vilket gör att det lämpas sig bäst i en stabil omgivning med låg förändringstakt och linjära orsak-verkan-samband. Den organiska däremot lämpar sig bäst när omgivningen börjar svaja, förändringstakten är hög och när den karakteriseras av komplexa samband som inte bygger på rationella orsak-verkan-samband. 

De mekanistiska paradoxerna

De flesta som läser detta håller säkert med om att det idag krävs mer av det organiska förhållningssättet för att lyckas som organisation, och även människa. Ambitioner i våra mekanistiska organisationer saknas absolut inte, utan de är ofta både sunda och höga. Problemet, som vi också vill adressera med detta program, är att den grundläggande strukturen och styrningen inte främjar dessa ambitioner på bästa sätt. Detta vill vi illustrera med följande vanligt förekommande paradoxer. Systemet i detta fall avser organisationen men paradoxerna kan i stor utsträckning även appliceras på människor i denna kontext. Människor kan ses som "genom vilka genom systemet uttrycker sig": 

Ambition vs. Systemets principer

• Tillit - Ett system som bygger på kontroll
• Risktagande - Bestraffning vid misstag
• Autonomi och självledarskap - Rigida regelsystem
• Entreprenöriella attityder – Underordning
• Medarbetarengagemang - Top-down-beslutsordning
• Samarbete - Individuella incitament
• Agilitet/innovation - Byråkrati/administration
• Adaptiva "levande" lösningar - tekniska "döda" lösningar 

Generellt så bygger organiska principer, i sin grundstruktur och filosofi, på att dessa ambitioner ska understödjas.